Ta bort hemorrojder - Så blir du av med besvären permanent

Hemorrojder kan gå från ett litet irritationsmoment till något som styr hela dagen, särskilt när toalettbesök börjar göra ont eller blöda. Här går jag igenom vad som faktiskt hjälper i praktiken: egenvård, receptfria läkemedel och de behandlingar som används när man vill krympa eller avlägsna hemorrojder mer varaktigt. Att ta bort hemorrojder handlar sällan om en snabb engångslösning, utan om att förstå vad som driver besvären från början.

Vad som faktiskt händer när hemorrojder utvecklas

Hemorrojder är svullna kärl- och stödvävnadsstrukturer i och runt ändtarmen. De kan vara inre, där de sitter högre upp och oftare ger blödning eller att något buktar ut, eller yttre, där irritationen brukar märkas mer på huden runt ändtarmsöppningen. Små hemorrojder kan finnas utan att märkas alls, men när trycket ökar blir de lättare ett problem.

Det som oftast driver besvären är förstoppning, hård avföring och krystning. Graviditet, långvarigt stillasittande och vissa läkemedel kan också göra avföringen torrare eller trycket högre i området. Jag brukar tänka att hemorrojder sällan är ett isolerat problem - de hänger nästan alltid ihop med hur tarmen får arbeta i vardagen.

• Vanliga symtom är färskt blod på papperet eller i toaletten, klåda, sveda och en känsla av att något buktar ut.
• En del får slem eller lätt läckage, vilket kan kännas mer störande än själva blödningen.
• Om det gör mycket ont behöver man också tänka på att det kan vara något annat, till exempel en spricka i ändtarmsöppningen.

När man förstår mekaniken bakom besvären blir det också tydligare varför nästa steg nästan alltid handlar om att lugna tarmen, inte bara att smörja bort symtomen.

Det du kan göra hemma de första sex veckorna

Den enklaste och ofta mest effektiva strategin är att minska trycket mot ändtarmen. Det betyder i praktiken att avföringen ska bli mjukare, toalettvanorna lugnare och rörelsen i kroppen mer regelbunden. Om du gör det konsekvent i minst sex veckor brukar besvären minska tydligt, även om de kan komma tillbaka om förstoppningen återvänder.

• Drick tillräckligt med vätska så att fiberrik mat inte bara passerar rakt igenom utan faktiskt hjälper tarmen.
• Öka fibrerna gradvis. För vuxna är cirka 25 till 35 gram fibrer per dag en rimlig nivå, och du når den lättare med fullkorn, grönsaker, frukt, baljväxter, nötter och frön.
• Välj mat som gör avföringen mjukare. Många märker skillnad av att minska mängden vitt bröd, ris och pasta när magen redan är trög.
• Rör på dig regelbundet. Att sitta still länge ökar inte bara stelhet i kroppen utan också trycket i bäckenbotten.
• Undvik krystning. Om det inte kommer direkt, vänta hellre och försök senare än att pressa fram det.
• Använd gärna en liten pall under fötterna så att du kommer mer huksittande på toaletten.
• Tvätta med ljummet vatten och klappa torrt i stället för att gnugga, eftersom tvål och friktion kan irritera huden ytterligare.

Om avföringen ändå förblir hård kan ett bulkmedel med till exempel psyllium vara ett praktiskt mellansteg, men jag brukar se det som ett stöd - inte en ersättning för vätska och bättre matvanor. När den basen sitter brukar receptfria läkemedel fungera bättre, och det leder oss till nästa steg.

Receptfria salvor och stolpiller när irritationen tar över

När det främst kliar, svider eller gör ont vid toalettbesök kan receptfria läkemedel ge tydlig lindring. De är bra för symtomkontroll, men de tar inte bort den bakomliggande orsaken om du fortsätter att krysta eller har hård avföring.

De vanligaste innehåller ämnen som bedövar, dämpar inflammation eller drar samman blodkärlen. I praktiken ser jag dem som en hjälp under den mest irriterade fasen, särskilt när huden runt ändtarmen blivit öm av upprepad belastning.

• Lidokain kan användas tillfälligt när det gör ont att bajsa.
• Hydrokortison passar bättre när klåda, irritation och inflammation dominerar.
• Rektalsalva kan användas både innanför och strax utanför öppningen.
• Stolpiller är ett alternativ när besvären sitter mer invändigt.

De här läkemedlen används vanligen i 2 till 3 veckor. Längre användning, särskilt av kortisoninnehållande produkter, ökar risken för biverkningar och hudproblem. Om du inte märker tydlig förbättring efter den perioden är det klokt att be om en ny bedömning i stället för att bara fortsätta på egen hand.

Om du är osäker på vad som passar bäst är apoteket ofta rätt första stopp, men vid återkommande blödning eller tydliga besvär är det bättre att gå vidare till vårdcentralen för en mer träffsäker plan.

När läkaren kan krympa eller ta bort hemorrojderna

När egenvård och receptfri behandling inte räcker finns det metoder som påverkar själva hemorrojden mer direkt. De används framför allt vid återkommande besvär, större hemorrojder eller när blödningarna fortsätter trots att du har ändrat vanorna. Här är skillnaden mellan alternativen tydlig:

Efter gummibandsligering är det normalt med lite blödning och viss ömhet i några dagar. En del känner också att de behöver gå på toaletten oftare under en kort period. Jag brukar se det som en metod som fungerar bra när besvären sitter där de ska, men som inte är lika "snäll" som egenvård - därför används den när nyttan verkligen motiverar ingreppet.

Operation används mer restriktivt eftersom man vill undvika onödig smärta och risker, men när besvären är stora kan den vara rätt väg. Det är också därför nästa fråga är viktig: när är blödningen ett tecken på hemorrojder, och när ska du sluta anta att det är "bara så här det är"?

När blod i avföringen inte ska avfärdas

Blod i avföringen kan bero på hemorrojder, men det kan också ha andra orsaker. Det är därför man inte ska nöja sig med en gissning, särskilt om du inte har fått det bedömt tidigare eller om symtomen förändras.

Det stämmer med svenska vårdråd att blod i avföringen bör bedömas om orsaken är oklar, även om det bara har hänt en gång. Kontakta vårdcentral om du blöder utan att veta varför, och sök snabbare hjälp om blödningen är kraftig eller om du har mycket ont.

• Sök vård snabbt vid kraftig blödning, stark smärta eller om du känner dig sjuk.
• Kontakta mottagningen om du får mer ont, mer svullnad, feber eller svårt att kissa efter en behandling.
• Vänta inte för länge om besvären kommer tillbaka gång på gång trots egenvård.

Den här bedömningen är inte till för att skrämma, utan för att undvika att en annan orsak maskeras av att man antar att allt är hemorrojder. När du vet vad du faktiskt behandlar blir valet av nästa steg mycket bättre.

Graviditet, järn och andra saker som gör besvären seglivade

Graviditet är en klassisk situation där hemorrojder lätt uppstår eller blir värre. Kroppen har mer blod, trycket mot kärlen ökar och förstoppning blir vanligare. Då räcker det sällan med en salva i sig - det som brukar hjälpa mest är samma grundstrategi som annars: mjukare avföring, mindre krystning och mer rörelse.

Även vissa läkemedel kan spela in. Järnpreparat är ett vanligt exempel eftersom de kan göra magen trög, och då förvärras hemorrojderna indirekt. Om du misstänker att ett läkemedel bidrar ska du inte ändra behandlingen själv, men det är klokt att ta upp det med vården så att dos eller alternativ kan diskuteras.

• Vid graviditet är det särskilt viktigt att du får råd av barnmorska eller vårdcentral om besvären är återkommande.
• Om hemorrojderna kom i samband med förlossning kan de ibland lugna sig när kroppen återhämtar sig.
• Om besvären återkommer ofta bör man tänka bredare: är det förstoppning, läkemedel, matvanor eller något annat som ligger bakom?

Det här är en bra påminnelse om att hemorrojder nästan alltid är en del av ett större mönster i magen och tarmen, inte ett isolerat hudproblem.

Så lägger du upp de närmaste sex veckorna

Om du vill göra något konkret direkt skulle jag lägga upp det så här: först stabiliserar du avföringen, sedan minskar du irritationen och därefter utvärderar du om behandlingen faktiskt räcker. Målet är inte bara att ta bort hemorrojder, utan att bryta mönstret som gör att de kommer tillbaka.

1. Drick vatten regelbundet under hela dagen, inte bara till måltiderna.
2. Bygg varje dag kring fiberrik mat, gärna i små steg om magen är ovan vid det.
3. Undvik att krysta och försök hålla toalettbesöken korta.
4. Rör på dig varje dag, även om det bara handlar om promenader och att bryta stillasittandet.
5. Använd receptfri behandling kortvarigt om du behöver dämpa klåda eller smärta.
6. Boka bedömning om du inte ser tydlig förbättring inom 6 veckor, eller tidigare om blödningen är kraftig.

Det här är ofta tillräckligt för att många ska komma ur den värsta spiralen, men om besvären ändå fortsätter är nästa steg inte att "stå ut lite till" utan att få en riktig bedömning och rätt behandling. Då blir det också lättare att hitta den lösning som faktiskt håller i längden.